Från en studie om effekten av CPR-guide, sensorbaserad hjärt-lungräddningsutbildning
av Matilda Eriksson och Jasaman Shams
Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp, där chansen att överleva utanför sjukhuset endast är 10%. Vid ett plötsligt hjärtstopp har tidig HLR visat sig fördubbla chansen att överleva, vilket gör det till en livsviktig behandling. Hjärt-lungräddning, å sin sida, måste utföras på rätt sätt och därför finns riktlinjer för hur behandlingen ska genomföras. Riktlinjer som ständigt uppdateras så att behandlingen är så effektiv som möjligt, vilket har visat sig leda till mindre kunskap och sämre prestation när träning i hjärt-lungräddning inte genomförs kontinuerligt och på rätt sätt. Tidigare studier har därför visat på svårigheter att utföra behandlingen, där till exempel majoriteten av människor har svårt att nå rätt djup. Denna studie syftar därför till att ta itu med detta problem genom att undersöka, tillsammans med Vital Signs och deras produkt CPR-guide, huruvida tekniska hjälpmedel som ger realtidsåterkoppling kan förbättra utförandet av kompressioner vid hjärt-lungräddning. Syftet med studien är således att undersöka om användningen av Vital Signs CPR-guide i samband med genomförandet av hjärt-lungräddning förbättrar behandlingsprestationen bland människor utan medicinsk bakgrund. Vidare är studiens fråga formulerad på följande sätt:
Hur skiljer sig utförandet av hjärt-lungräddning av åskådare med tekniskt stöd jämfört med utförandet utan tekniskt stöd baserat på European Resuscitation Councils senaste riktlinjer?
Studien genomfördes på 25 personer som ombads att utföra kompressioner på en docka som registrerade djupet och takten av varje kompression. Testpersonerna började med att utföra hjärt-lungräddning i 1 minut utan något tekniskt hjälpmedel och utförde sedan kompressionerna i 1 minut till, men denna gång med CPR-guiden som ett tekniskt hjälpmedel. Utförandena med och utan tekniskt hjälpmedel analyserades och jämfördes sedan för att se någon förbättring.
Resultaten av studien visade att prestationen förbättrades avsevärt när tekniska hjälpmedel användes. Det kombinerade genomsnittet av utförandena ökade från 46,08% till 82,40%, en förbättring på nästan det dubbla. Takten av kompressioner förbättrades också från 96,92 kompressioner per minut till 109,40 kompressioner per minut. En förbättring som innebär att kompressionerna gick från att vara för långsamma enligt riktlinjerna till en takt som ligger inom riktlinjerna. Samma förbättring registrerades också för djupet av kompressioner där testen utan CPR-guiden registrerade ett medelvärde under riktlinjerna på 46,60 och sedan, med CPR-guiden, föll inom riktlinjerna med ett medelvärde på 51,48.
Studien bekräftar och förstärker tidigare forskning på området, som har visat förbättringar i hjärt-lungräddning när tekniska hjälpmedel används. Denna nya kunskap kan ha en betydande inverkan på fortsatt forskning och ökad förståelse för vikten av tekniskt stöd i nödsituationer. Resultaten pekar på möjligheter för kvalitetsförbättring inom hjärt-lungräddning och visar på det unika och viktiga perspektiv som denna studie har bidragit med.
Från en studie om effekten av CPR-guide, sensorbaserad hjärt-lungräddningsutbildning
av Matilda Eriksson och Jasaman Shams
