Från ”Ökar digitalt stöd viljan och självförtroendet att livrädda vid hjärtstopp?”
av Agnes Dahlberg Svensson & Maria Sener
Introduktion: Denna rapport utforskar hur digitalt stöd kan spela en nyckelroll i att öka både förtroendet och viljan hos åskådare att ingripa med HLR (hjärt-lungräddning) i en nödsituation utanför sjukhus. Ett hjärtstopp, som inträffar när en blodpropp blockerar hjärtats kranskärl, kan leda till hjärtstillestånd. Årligen drabbas cirka tio tusen personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige, och chansen till överlevnad utanför sjukhuset är endast tio procent. Stress och panik hos åskådare kan försämra situationen, och även erfarna vårdgivare kan drabbas av osäkerhet.
Forskningsfråga: Forskningsfrågan fokuserar på hur VitalSigns AB:s CPR-guide påverkar självförtroendet och viljan att ingripa i en nödsituation som kräver HLR. Studien är geografiskt begränsad till Stockholm, Sverige och demografiskt till vuxna över 18 år utan formell eller akademisk utbildning inom hälso- och sjukvård.
Metod: En kvalitativ och kvantitativ metod används, som består av enkäter, semistrukturerade intervjuer och observationer. De insamlade resultaten har bidragit till en djupare förståelse för hur smarta enheter kan fungera som stödverktyg vid hjärtstillestånd och hur människors attityder och kunskaper påverkar deras beredskap att ingripa.
Urvalet bestod av 15 testdeltagare. Deltagarna valdes genom en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval för att skapa en varierad och representativ deltagargrupp.
Resultatet visar att majoriteten av testpersonerna uttryckte en vilja att ingripa i en nödsituation med HLR, även om de kände sig osäkra på hur de skulle agera i praktiken. De angav att när andra, mer kompetenta personer är närvarande, kan det minska deras benägenhet att ingripa. Dessutom kan vissa faktorer, såsom relationen till den person som behöver vård och uppfattningen om personens tillstånd, påverka viljan att utföra HLR. När det gäller självförtroende visar resultaten att majoriteten av testpersonerna upplevde en ökning av självförtroendet genom användning av CPR-guiden, medan några inte upplevde någon förbättring. Feedback från CPR-guiden uppskattades generellt och bidrog till ökad kunskap och förbättrad inställning till HLR. Vid observation utan CPR-guiden höll de flesta testpersoner rätt takt under kompressionerna, men variationen i djupet på kompressionerna var stor. Däremot, med CPR-guiden, förbättrades både takten och djupet på kompressionerna, vilket indikerar att feedbacken var värdefull för att förbättra deltagarnas prestationer.
Slutsats: Resultaten visar att användningen av CPR-guiden förbättrade både viljan och förtroendet hos deltagarna att ingripa i en nödsituation som krävde HLR. 73 procent av testdeltagarna upplevde en förbättring i sitt förtroende för att utföra HLR och 53 procent angav sin vilja att ingripa positivt. Dessutom visade studiekvaliteten förbättringar i kompressionerna med ett genomsnittligt ökat värde på 24 procentenheter vid användning av CPR-guiden.
Från ”Ökar digitalt stöd viljan och självförtroendet att livrädda vid hjärtstopp?”
av Agnes Dahlberg Svensson & Maria Sener
